"Det för alla jag är där, oavsett" : En intervjustudie med ideellt aktiva ledares upplevelser angående rollhantering inom bandy

Föreliggande studie syftar att undersöka rollhantering bland ideella ledare inom bandy utifrån två aspekter, egna rollskiften samt hantering av andras rollskiften. Rollskiftet avser skiftet mellan föräldrarollen och ledarrollen. För att besvara syftet och forskningsfrågorna användes en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. I vår studie intervjuades totalt sju ideellt aktiva bandyledare från flertal orter runtom i Sverige. Sex av de sju är föräldrar och ledare. Intervjuernas upplägg och kodning inspirerades av ett fenomenologiskt perspektiv. Insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer. Teorierna som tillämpades för att analysera och tolka det insamlade materialet från intervjuerna är Mertons rollbegrepp och Goffmans teorier om rollagerande. Därtill användes även Ahrnes och Hedströms teori om relationen mellan organisationer och människor för att förklara hur människor agerar utifrån organisationstillhörighet. Analysen påvisar att rollskiften ständigt sker samt att informanterna hanterar rollskiftena på olika sätt, antingen genom att slå samman eller särskilja de olika rollerna. Med hjälp av Goffman och Merton förklaras detta genom acceptans för rolluppsättningen, rollomfamning och lyckade framträdanden där informanterna omfamnar ledarrollen och övertygar samtliga spelare om sin roll. Intervjuerna påvisar även att föreningar agerar för att påverka föräldraengagemanget genom att bland annat tillämpa förhållningsregler i form av uppförandekoder. När det uppstår konflikter eller situationer där föreningsdokument överträds, tillämpas i första hand samtal då föreningarna sällan utesluter individer som vill engagera sig ideellt. Vårt resultat stämmer därmed överens med tidigare slutsatser av Ahrne och Hedström (1999) om auktoritet och sammanhållning där individerna delar ett gemensamt intresse. Samma auktoritet används för att kontrollera och motivera medlemmar i föreningen. Föreningarna tillämpar främst en socialiseringsstrategi, där föreningsmedlemmar spenderar mycket tid tillsammans och där målet är att skapa medlemmar som instämmer med alla organisatoriska krav samt att göra dem beroende av föreningen